Cap kom in  som ett yrväder efter en vistelse hos Mosse och Lotta Magnusson i Skottland.

Han är efter Llanfarian Jim (som bla tävlat  och kom till final i world trial 2014,  tävlat  skotska mästerskapen, placerad i Supreme Championship, SM, NM, Continental, flera opensegrar,  flera IK2 segrar Sverige) och Peter Martins tik Mo som vi förhoppningsvis, kommer att få se mer av och som under vintern 2014 gjorde en fin nurserysäsong med flera segrar och och kom med till Nurserylaget och 2016 tävlade hon i Scottish National. Mo har bla Niel McVicars Nicky (en syster till Ian Brownlies Mo, International Supreme Champion 2013) i stamtavlan.

Båda dem har linjer bak till McVicar International Supreme Champion Spot.

Cap är en intensiv hund med bra djurkänsla. Vi kunde börja träna ordentligt när han var ca 10 månader gammal och han vallar alla djurslag man presenterat honom för. Vi arbetar mestadels på får då vi har det hemma. Nöt introducerades han som unghund första gången när han var strax under två år och han är en naturbegåvning. Inte rädd men inte heller dumdristig. Cap tävlade nöt för första gången under hösten 2016 och klarade både att bli godkänd samt få första pris och en vinst i sin första NN1 start på samma dag på inte allför lätta kvigor. Då hade han bara träffat nöt ett fåtal gånger.

Han är duktig på att anpassa sig efter djurslag.

Han har attityd men bra djurkänsla och är en mjuk men inte vek hund. Cap är en snabb, intensiv naturligt drivande hund med måttligt eye. Han kan vara lite taight i flankerna men vi arbetar med det hela tiden och han vill alltid göra sitt bästa och vara till lags. Han har otroligt fin djurkänsla och att hålla djur. Då han är en helt annan typ av hund än vad jag varit van att köra har det tagit tid att blivit samspelta.

Tyvärr har Cap varit lite skadedrabbad, våren/sommaren 2017 fick han ett främmande föremål i sin tass vilket gjorde att han var borta en del från tävlingarna, fick lite sekundära problem med snedbelastning pga av detta.

Han var etta i kvallistan för Unghunds-SM nöt det året han kvalade, har tävlat Unghunds-SM nöt men kunde pga av skadan inte startas upp mer än några dagar innan, vilket såklart inte var superoptimalt. 

Vid senare år ick han problem med en frakturerad tand efter blivit stångad av en stor bagge. Tanden som togs bort att det blev en massiv infektion vilket gjorde att vi försvann från tävlingarna av den anledningen.

Sommaren 2018 hade han fortfarande lite problem med samma tass som gjorde att tävlandet gick lite si så där och han var även borta från tävling under en del av sommaren. 

Sommaren 2019 har vi tävlat en hel del med blandade resultat, men vi har börjat hitta jämnheten (läs matte har börjat kunna hitta mer linjer mm då det är det som varit stora problemet). Några bättre placeringar hann vi med och avslutade tyvärr säsongen mindre starkt då Cap återigen hade känning av tidigare skada. Med lite behandling är han som en ny hund igen och vi satsar på att komma tillbaks starkare än någonsin till säsongen 2020.

Året 2020 blev ju inte som någon hade tänkt sig så inga tävlingar alls för Caps del med tanke på tävlingsstoppet. Han har istället bara arbetat hemma på fåren och vi tränar för att när tävlingarna drar igång igen kunna vara fit for fight.

Dem senaste åren har egentligen varit dem bästa rent rent resultatmässigt med placeringar i IK2, han har startat Agria-Cup, Kvarts-SM får när det var så man kvalade och SM får och har alltid varit en fantastik arbetshund. Det är nog för att vi verkligen har hittat varandra. 

Året 2024 har han gått fint, flera fin fina placeringar och vi har tävlat både Agria (där han gick superfint men matte körde bort honom med missade grindar) och SM (inte riktigt vår dag men han arbetade på superfint. Än så länge håller han och känns fräsch, men kommer snart att pensioneras men så länge han vill och verkar orka kommer vi att köra på och tävla ett tag till.